Fakta om gröt

Här nedan följer, något ostrukturerat, lite fakta om gröt. Dels sådant som inte fick plats eller inte passade in i Grötboken och dels sådant som har kommit in efter utgivningen.

 

Vad är egentligen gröt?

I en disputation om gröt gjord av Ola Hungerstedht år 1771 görs följande definition:
”Gröt är en slags mat, av gryn, mjöl eller annat, som det mänskliga geniet uppfunnit att bruka, kokad i vatten, mjölk eller vin eller annan vätska rörd omkring med en slev eller en visp så att den blir alldeles jämn och tjock så att däri kan läggas smör mitti om så behagas”.

Wikipedia, den fria encyklopedin på Internet har följande definition:
”Gröt är en trögflytande maträtt som tillagas av gryn eller flingor eller även mjöl av de inhemska sädesslagen eller ris och vätska, ofta vatten eller mjölk. Gröt anses vara skonsam för magen och kan ingå i olika sjukdieter. I hälsovårdande syfte anses av många att gröt bör ingå i den vanliga frukosten. Gröt är mager mat med hög halt av kolhydrater.”

Min egen definition ser ut så här:
”Gröt är gryn, kross eller mjöl kokad eller micrad i vatten eller mjölk gärna tillsammans med frukt eller bär som ingrediens eller tillbehör”

 

Språkligt ursprung

Det finns åtminstone tre olika teorier om varifrån ordet gröt har sitt ursprung från.

Gryta för att gröten kokades i en gryta.

Gröda eftersom det man kokade gröten av har växt i jorden. Det som ytterligare stärker den teorin var att det på landsbygden förr i tiden var vanligt att säga gröd istället för gröt.

Och slutligen från ordet gryn. I sin disputation för Ola Hungerstedht fram två argument för att ordet gröt kommer från gryn. ”Jag blir av den tanken att ordet gröt kommer från gryn; ty 1: tar jag ordet gryn och sätter ö t istället för y n blir det gröt; 2: slår jag gryn uti en gryta och vatten till blir det där av gröt. Detta är ett mycket troligt ursprung, eftersom det är bevisligen att den äldsta och första gröten varit gryngröt och vattgröt.”

En annan språklig fråga som tas upp i disputationen är om gröt är ett maskulint eller ett feminint ord, alltså om det skall heta han gröten eller hon gröten. Därom tvista de lärda. Herr Fintlig framhärdar att det heter han gröten eftersom ”Karlar äter mera gröt än fruntimmer”. Men herr Slugander undrar hur en förnuftig man som herr Fintlig kan falla på en så dåraktig tanke eftersom ”Fruntimmer stundom äta mycken gröt”. Herr Hungerstedht själv menar att det skall heta hon gröten: ”Fruntimmer går alltid först, sammaledes gör gröten, man börjar ju alltid med gröten. Man kunde härvid invända: Vid stora middagar får gröten lämna första rummet och bli bland de sista rätterna. Men vad hindrar det att gröten ej får vara feminini generies? Det händer och stundom fruntimmer att de inte komma först.”

 

Gröt och mjölk eller mjölk och gröt? Det är frågan!

Heter det gröt och mjölk eller mjölk och gröt? Ja det var också en fråga som de lärde, den här gången i form av herr Samvetsgrann och herr Subitilius, dryftade under 1700-talet.

Herr Samvetsgrann skrev i sin avhandling att det skall heta gröt och mjölk eftersom gröt är i fast form och mjölk är flytande. Och fast form kommer alltid före flytande form. Som ett av bevisen för detta anger han att man alltid säger jord och vatten och aldrig vatten och jord. ”Ergo skall det heta gröt och mjölk.”

Dock visar herr Subitilus i sin avhandling det orimliga i att säga gröt och mjölk, utan det bör heta mjölk och gröt. Som skäl för detta anger han följande: Om mjölken ej tillsättes blir det ju bara gröt. Men att uttrycket finns sker ju genom mjölkens tillkomst. Mjölken är ju här således orsaken till uttrycket och såsom huvudorsaken till uttrycket så bör det nämnas först, ty orsaken bör alltid gå före effekten. ”Ergo skall det heta mjölk och gröt”

Efter 10-års skriftväxling beslöt sig herr Samvetsgrann och herr Subitilus att träffas och en gång för alla avgöra trätan. De möttes hos en gemensam vän som ville förlika de bägge herrarna. Värden ville innan försöket till förlikning bjuda på gröt och mjölk, eller om det nu skulle heta mjölk och gröt. Men de hann inte ens börja äta innan de började träta om ordföljden. Efter två timmars hätsk ordväxling, delvis på latin, började de att slåss. Värden lyckades skilja dem åt, men försöket till förlikning misslyckades. Herr Samvetsgrann och herr Subitilus levde resten av sina liv att med oförminskad kraft hävda sina olika ståndpunkter; gröt och mjölk eller mjölk och gröt.

Ola Hungerstedht vill i sin disputation inte ta ställning. Han menar att häller man upp mjölken i tallriken först skall det heta mjölk och gröt. Börjar man däremot med gröten och sedan häller på mjölken bör det heta gröt och mjölk.

I våra dagar är det ju numera vedertaget att säga gröt och mjölk. Så vi får väl ge herr Samvetsgrann rätt till slut. Å andra sidan har ju herr Subitilus rätt i sitt resonemang och vi kanske skall omvärdera uttrycket gröt och mjölk……

 

Nyttan med gröt

Ola Hungerstedt skrev följande i sin disputation år 1771:

”Ingen förnuftig människa nekar grötens nytta. Det fodrar ej heller vidlyftiga bevis. Icke desto mindre, som det nu händer, att mången tvivlar om de allra klaraste sanningar, så är ej onödigt till bekräftande av grötens kraft, grötens nytta och grötens nödvändighet.”

”Allt det som är skapat till människans nytta är aldrig skadligt. Nu är gröten skapad till människans nytta. Om gröt är nyttigt, så är hon inte skadlig. Nu är gröten nyttig. Ergo är hon inte skadlig.”

 

Grötkyrkan

I mitten av 1800-talet var området kring Sofia kyrka i Stockholm, som kallades Vita Bergen,  ett av stadens värsta slumområden. Här verkade en grupp kvinnor som kallades för bibelkvinnor under ledning av Elsa Borg. Syftet med deras verksamhet var att förmedla hjälp till socialt utslagna människor och samtidigt sprida Guds ord till dem. På dagarna serverades gröt för att hålla folk vid liv och på kvällarna hölls gudstjänster med ett stort inslag av sång. Huset som de höll till i blev i folkmun döpt till Grötkyrkan.

Staffan Berglind, Torsåker

 

Grötomslag

Gröten kokas stadig av grovt rågmjöl och vatten. Den lägges het 4 cm tjockt på en handduk, som sedan vikes över från alla fyra sidor. Innan omslaget lägges så hett som möjligt över det sjuka stället, bestrykes huden med olja. Omslaget lindas väl om med en gördel eller varm schal, liksom våtvärmande omslag som äro särdeles välgörande vid diverse åkommor, såsom vrickningar, inflammationer, ont i halsen mm.

”Husmoderns hemkurer och goda råd” utarbetad av Kerstin Wenström – 1937

 

Tillagning av gröt

I Grötboken hittar du lite tips om vad som är viktigt att tänka på när du kokar gröt.

Det absolut vikigaste när du gör gröt är förstås valet av spannmål. Dels för smaken och dels för konsistensen. När ett spannmål förädlas från ett sädeskorn till kross, gryn eller mjöl är, precis som vid kokning av gröt, tiden en viktig faktor. En långsammare process innebär högre kvalitet. Om sädeskornen stenmals tar processen lite längre tid, men då stannar istället de nyttiga vitaminerna och mineralerna kvar och behöver inte tillsättas efteråt. För mig är det viktigt att välja ett spannmål som har stenmalts. En som fortfarande använder sig av den äldre metoden med kvarn av sten och har ett rikt utbud av olika spannmål är Saltå Kvarn. Titta gärna på deras hemsida www.saltakvarn.se  där hittar du fakta om de olika spannmålen och även en del grötrecept.

 

Färdiglagad gröt

”Riktig” gröt skall kokas i kastrull, men ett fullgott alternativ till att koka risgrynsgröt själv är att köpa den färdiglagad. Vi hittar den i butikens kyldiskar förpackad i plastkorvar.

Felix har kokat risgrynsgröt sedan 70-talet i Kumla. I en modern anläggning blandas ris och mjölk direkt i ett rörsystem som sedan trycksätts och upphettas. Gröten transporteras i det 170 meter långa rörsystemet och efter cirka 20 minuter tappas den upp i en mognadstank. Där får den under fortsatt varmhållning eftersvälla i cirka 30 minuter. När gröten är klar förpackas den i plastkorvar med en hastighet på upp till 200 stycken/minut. De 90 grader varma plastkorvarna kyls sedan omedelbart ner i ett kylsystem. På c:a 60 minuter kyls de ned till 2 grader. Den snabba och effektiva nedkylningen gör att man inte behöver använda konserveringsmedel. Även fast inget konserveringsmedel används blir hållbarheten så pass lång som 42 dagar med bibehållen god smak.